TV-serier | Något för alla

Som jag tidigare har berättat tittar jag nu på Förhäxad från början. Jag pratade med min bror om att jag inte tycker särskilt mycket om Piper, men efter att nu ha sett säsong fyra har jag insett att jag älskar Piper i de senare säsongerna.

Jag tycker Piper är alltför intetsägande i den första säsongen av Förhäxad. Hon blir bättre senare, och i fjärde säsongen när hon måste ta rollen av den äldsta systern växer hon en massa. Jag tycker om att Piper är stark och det är roligt att hon är lite sur och grinig ibland. Jag tycker också om Pipers humor. Jag tycker om att se hur Piper växer till en mycket start kvinna, och att hon inte förlorar sin känslighet och humor under tiden.

Jag vet inte om jag kan säga ett speciellt tillfälle när jag tycker bäst om Piper, men jag tycker om henne i avsnittet där Cole ändrar verkligheten, så att Page dog efter Prue, och Piper är en bitter och ganska bitchig häxa.

I onsdags sändes det absolut sista avsnittet av tv-serien Lost i Sverige. Jag har tyvärr inte kunnat skriva om det tidigare eftersom jag har varit bortrest, men nu tänkte jag se om jag kan samla mina tankar kring det hela i ett inlägg.

Jag tycker om att vi fick ett avslut på karaktärernas förhållanden, men jag måste säga att jag är lite missnöjd med förklaringen om att sidestoryn var en värld som de hade skapat för att kunna hitta varandra igen. Varför hade de då glömt varandra och levde helt andra liv i den världen? Jag tycker helt enkelt inte om den förklaringen.

Jag tycker om hur storyn med själva ön slutade. Ön fick en ny beskyddare i form av Hurley som passar jättebra. Jag tror att han kommer att kunna göra ett mycket bättre jobb än Jacob och den skumma tanten som var där innan. Jag tycker att Hurley är en varm karaktär som bryr sig mycket om människor, något som jag aldrig uppfattade att Jacob gjorde, han såg dem mer som spelpjäser.

Jag är glad över att Jack inte bestämde över ön, för jag stod inte riktigt ut med hans karaktär. Det var däremot rätt att han räddade ön, dödade mannen i svart och sedan lämnade över ansvaret till Hurley.

Det var många scener i det sista avsnittet som jag verkligen tyckte om. Speciellt när man fick se hur karaktärerna hittade varandra igen i den parallella världen. Jag tyckte om att få se flera av de gamla karaktärerna igen. Jag tyckte speciellt mycket om att se när Kate och Jack äntligen berättade för varandra att de älskar varandra.

Jag är lite besviken över att vi inte fick reda på vad ljuset mitt i ön är för något, men jag antar att det är en del av mysteriet med Lost, och att det är mycket bättre om alla får fundera och fantisera över vad ljuset faktiskt är. Annars tycker jag väl att man fick svar på många saker om ön till slut.

Som en sista sak vill jag nämna att det känns som om man bör se om hela Lost för att få en bättre helhetsbild, nu när man har sett slutet, så jag ska försöka skaffa mig möjligheten att göra det.

Jag som tidigare har klagat på att det inte finns något intressant på tv under sommaren får nu äta upp mina ord. Dexter har precis börjats sändas i kanal 6 på måndag kvällar. Jag har tyvärr missat en hel säsong men det känns ändå som om det går bra att följa tv-serien.

Dexter är alltid intressant att titta på, det är en spännande deckar-serie med en twist. Det är också kul att se en tv-serie där huvudpersonen faktiskt är skurken. Jag missade tyvärr första avsnittet av den nyaste säsongen, men det känns som om jag kommer att kunna hänga med ändå.

Jag vet att Förhäxad inte är världens bästa tv-serie. Det är dock så att det är en av de första tv-serier som jag började titta mer intresserat och metodiskt på. Förhäxad är den tv-serie som satte igång mitt intresse för tv-serier så den kommer alltid att ha en speciell plats i mitt hjärta.

Nu när jag ser om Förhäxad igen irriterar jag mig på de saker som inge går ihop och är rent ut sagt ologiska. Jag vet att Förhäxad är en tv-serie med fantasy inslag, och inte alltid måste följa verkligheten, men jag tycker ändå att tv-serien måste följa sina egna lagar och vara logisk inom sina egna regler.

En sak jag stör mig på är att systrarna Halliwell ofta hinner ta på sig snygga outfits och fixa till väldigt komplicerade frisyrer även ifall de har bråttom till att rädda någon oskyldig människa från demoner. Jag tycker att det hade varit mycket mera logiskt och trovärdigt om de de gångerna såg lite mer slarviga ut. Och då menar jag inte fult slarviga, utan snyggt slarviga.

En annan sak är avsnittet “Pardon my Past” i säsong 2. Där besöker Phoebe sitt tidigare liv i 1924. Leo levde sitt tidigare liv då också. Tyvärr är det ju så att Leo dog 1942, och då måste han ha varit runt 30 år, och det betyder att Leo måste vara född innan 1924, och alltså kan han inte ha levat sitt tidigare liv då. Han kan inte heller ha levat vanligt, för då skulle han vara för gammal när han dog. Jag önskar helt enkelt att författarna kunde räkan efter lite innan de sätter ihop sådana här avsnitt.

Jag stör mig på en hel massa saker, men ett annat exempel är säsong sex och karaktären Chris. Han kommer i slutet av säsong 5 för att rädda Paiges liv och stoppa titanerna. Sedan blir det ganska uppenbart att författarna inte riktigt visste vad de skulle göra med honom, för helt plötsligt är han där för att rädda Wyatt, och verkar känna Paige, som från början var död i hans framtid.

Snälla tv-serie författare, sätt ihop en logisk värld med regler, och håll er till dem. Bara för att det finns övernaturliga element i en tv-serie betyder inte det att man kan göra hur som helst.

Som jag har skrivit en gång tidigare skriver jag inte så ofta om just huvudrollen i en tv-serie. I fallet med Buffy the Vampire Slayer älskar jag nästan alla karaktärerna men tyvärr kommer Buffy själv ganska långt ner på listan. Jag tycker inte illa om Buffy på något sätt men det finns så många andra karaktärer i tv-serien som jag tycker så mycket bättre om.

Jag tycker om att Buffy inte är perfekt. Hon är ju en hjälte med superkrafter, men hon har så mycket annat som inte är perfekt i livet. Hon är inte dum, men inte heller på något sätt super intelligent. Buffy hittar kärlek men det krånglar alltid. Hon har flera tillfällen då hon handlar själviskt och omoget. Hon är inte heller orädd även ifall hon ofta är modig.

Det är de här små imperfektionerna som gör att jag tycker om en karaktär, och i just fallet med “superhjältar” är det extra viktigt att de inte blir perfekta. Jag tycker också om Buffys sätt att prata. Hennes språk är så utpräglat Buffyigt. Jag vet att detta sätt att uttrycka sig finns hos många av Joss Whedons karaktärer, men det är extra tydligt hos Buffy.

Mitt favorittillfälle med Buffy är när hon och Xander och Willow börjar prata om vad de ska göra nästa dag, i sista avsnittet precis innan den stora slutstriden. Jag tycker om Buffy i de storvulna scenerna där hon är modig och hjälteaktig, men jag tycker ännu bättre om henne när hon är humoristisk och umgås med sina vänner.

Jag har aldrig sett tv-serien Twin Peaks vilket är tråkigt eftersom jag har hört så mycket bra om den. Det är verkligen en kult serie och som tv-serie nörd borde jag har sett den. När nu kanal 9 började sända Twin Peaks på onsdagar och torsdagar tog jag chansen att titta på tv-serien för första gången.

Redan efter första avsnittet var jag fast. Det är så mycket som pågår i Twin Peaks alla verkar ha hemligheter, nästan så att det gränsar till en såpa, men ändå inte. Jag tycker att sättet de filmar på är konstnärligt och intressant och ljud och musik gör också mycket för tv-serien.

Jag tror ändå att det jag tycker bäst om är Kyle MacLachlan som agent Dale Cooper. Jag tycker om att hans karaktär är lite konstig och fokuserar så mycket på småsaker som granar och pajer. Jag tycker om att han verkar så levnadsglad. I rollerna som Tray McDougal och Orson Hodge i tv-serierna Sex and the City och Desperate Houswives tycker jag inte alls om honom så jag är nu positivt överraskad.

Nu när jag ser om tv-serien Förhäxad har jag kommit på att jag inte har låtit någon av karaktärerna därifrån vara veckans karaktär. Jag är inte riktigt säker på vem som är min favoritkaraktär i Förhäxad men när jag såg tv-serien första gången var Prue min favorit, så därför får hon bli veckans karaktär.

Prue är en väldigt stark kvinna och häxa. . Hon är en besserwisser och ofta lite högmodig men ofta visar det sig också att hon har rätt. Hon är den äldsta systern och det märks. Hon försöker alltid beskydda sina systrar och bestämmer ofta vad som ska göras, ibland utan att lyssna på de andra.

Nu på senare dar tycker jag inte lika mycket om Prue. Hon är lite för stel, och tror alltid att hon har rätt. Jag tycker inte heller om att de tre första säsongerna så tydligt är centrerade runt henne. Jag tror att jag hade tyckt bättre om Förhäxad om alla tre systrarna hade varit huvudpersoner.

Mitt favorittillfälle med Prue är att få se hur hon ser ut när systrarna reser till framtiden i andra säsongen.

Nu vet man verkligen att sommaren är här eftersom nästan alla tv-serier har tagit uppehåll. Det finns några undantag, och det finns några tv-serier som faktiskt startar på sommaren. Nästa måndag börjar den nyaste säsongen av Dexter att sändas i tv2 och på tisdagar i sommar (precis som vanligt) sänds Morden i Midsommer i svt.

Jag brukar använda sommaren till att vara nostalgisk och se mer på mina och min brors tv-serie boxar. Just nu är det Förhäxad som gäller, och jag känner för att börja se på Sex and the City igen. Sommaren har många möjligheter att se på de gamla klassikerna, men också för att ta en paus från tv:n och gå ut i det fina vädret.

I onsdags sändes det sista avsnittet av säsong sex av tv-serien Grey’s Anatomy i Sverige. Jag tyckte att avsnittet som ledde fram till säsongsavslutningen var riktigt spännande, och det sista avsnittet var också spännande. Det finns några intriger som påbörjades under detta sista avsnitt men jag tycker att en riktigt bra säsongsavslutning ska lämna dig med ett behov av att se mer av tv-serien.

De flesta intrigerna och frågorna jag har nu handlar om förhållanden, vilket inte är så underligt eftersom mycket av Grey’s Anatomy bygger på förhållanden men jag skulle gärna sett lite djupare saker. Såklart vill jag se hur det går med Derek och Meredith, nu när hon fick ett missfall och han just blev skjuten. Jag vill veta om Owen och Christina blir ihop igen. Jag undrar om Lexie och Alex kommer att funka, för jag tycker att hon passar mycket bättre med Mark Sloan. Det är ju inte ens säkert att Alex vaknar upp efter sin skottskada. Jag hoppas av hela mitt hjärta att Arizona och Callie kommer att funka för de älskar verkligen varandra.

Vi får se vad som händer i höst någon gång.

För en massa år sedan (2006 antagligen) såg jag den första säsongen av tv-serien Dirt. För två veckor sedan insåg jag att den andra säsongen av tv-serien gick på tv 400, och jag har aldrig sett den andra säsongen. Exalterad började jag titta. Jag älskar att se en tv-serie som uttrycker en samhällskritik, men som fortfarande är underhållande och intressant att titta på. Jag tycker också om att se Courtney Cox i roller som inte är småneurotiska med halvdåligt självförtroende. Hennes roll i Dirt som Lucy Spiller visar att hon kan spela bitchig och kall utan problem.

Jag var glad och nöjd, fram till ikväll, då jag skulle titta på gårdagens inspelning av Dirt. Tyvärr var det inte Dirt på inspelningen. När jag gick in på tv400:s hemsida upptäckte jag till min förtvivlan att den andra säsongen bara var på 7 avsnitt. Det som jag tycker är lite tråkigt är att jag inte ens märkte att det var sista avsnittet av en tv-serie. Avslutningar brukar ju vara pompa, och storslagenhet. Men när jag tänker efter var detta kanske ett bra sätt att avsluta en tv-serie som Dirt. Karaktärerna fortsätter sina liv, som till stor del är lika trassliga som när tv-serien började.

En sak är säker: Dirt finns nu på listan över tv-serier jag vill äga.